Hur bearbetar man sorg och hur vet man om man har tur som överlever?

Jag har varit deppig nu på sista tiden. Britta och jag blev lite ovänner gnabbades om några småsaker och nu vägrar hon prata med mig och har blockerat mig på facebook. Det tog hårt att hon gjorde så. Jag har levt ett ganska skyddat liv med bra kompisar. Jag är inte van vid falskhet och konstigheter som att bara bryta men någon utan att prata om det. Att Beatrice har dött har sjunkit in nu när jag inte studerar lägre. Jag går i ett slags vakum där ingenting är roligt och jag vill inte inte göra något. Jag undrar hur bearbatar man sorg? Det är många som har mist någon. Jag undrar hur gjorde ni när ni gick vidare?

På nyheterna såg jag att de drog fram en kvinna ur rasmassorna. De sa att hon hade tur som överlevde. Men vad är egentligen tur? Hur känns det att vakna och veta att det mesta är förlorat och kanske hennes familj utplånad? Är det tur?

Tja alla har vi vårt att tampas med. En del har stora problem en del mindre men döden slipper vi aldrig undan.