idag var jag hos en kurator

Idag var jag hos en kurator eller socionom på vårdcentralen.

Jag var där eftersom jag ville ha hjälp med att hantera ångesten som har blivit bättre.

jag hoppas att det kommer att gå bra och att hon kan hjälpa mig.

Hon ställde i alla fall vettiga frågor.

Som tex vilken sorts tankar, och om jag kunde fokusera på annant, hur det kändes i kroppen, med mera.

Så jag hoppas att det finns hopp.

Kuratorn på habiliteringen ställer inte alls sådana frågor. Och jag tror sådana frågor är vikitga om man skall kunna gå vidare. han har nog inte frågat alls så jag tror inte ens han vet om jag har mycket lite eller ingen ångest.

Det som gjorde mig snopen var att hon sa att det var väldigt vanligt och att många har det.

Det hade jag ingen aning om. Jag har skämts över det innan och känt mig knäpp.