Urk jag kände mig nästan bakfull. Precis som om man varit på en fest och varit jättefull och gjort bort sig. Så kände jag mig efter att ha skrivit gårdagens bekännelse. Nåja det får vara som det är.
Det vikitga är i alla fall att det inte alltid är så. Det är så just nu och jag väntar på att det skall vända. För det vet jag att det kan göra. Om jag bara är i rätt miljö bland rätt människor och stressfritt.
Solen skiner och jag väntar på posten. banken har skickat ett nytt kort till mig.
Varför? vad var det för fel på mitt gamla? Jag vill inte ha ett nytt kort.
Föresten skall de lägga ner banken där jag bor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar