vaddå nollkoll på läget

 
Igår så ringde jag till beatrice. Det var hennes son som svarade.
beatrice var inte hemma utan på jobbet. Så jag frågade vilket mobilnummer hon hade och det visste inte sonen ( som är 18 år.) Så då rabblade jag upp numret som jag hade nedtecknat för att se om det lät bekant.
"Ingen aning." säger han. Tydligen lät sifforna inte bekanta.
Jag lade på och slog mobilnumret.
En stund senare hör jag samma röst som jag hörde nyss.
?????????????
Efter att funderat en fjärdedels sekund kommer jag på att jag ringt på sonens mobil.
Han utbrister: "Har du mitt mobilnummer? Vad cooolt!"
Vaddå noll koll på läget. Inte ens känna igen siffrorna till sitt egna mobilnummer när man hör det.
Tyvärr jag lite för irriterad för att tycka det var coolt.
Men nu i efterhand tycker jag det var lustigt och borde pratat lite mer med sonen.
Men jag var alldeles för angelägen om att få tag på beatrice.
Den familjen är ju störtskön. Om jag umgicks mera med dem skulle jag ha massor att blogga om.