Att lägga pussel över telefon

Jag har gjort mycket i mitt liv men aldrig lagt pussel över telefon.

Jag har en bekant som vi kan kalla för Viola. Hon  har aldrig har tidigare lagt ett pussel med fler än 50 bitar i hela sitt liv. 30 normala bitar brukar vara ganska lagom för henne.

Härom dagen fick hon ihop ett travel triazzel intelligenspussel på 9 bitar. Jag måste säga att jag beundrar henne för det,  eftersom jag har försökt att pussla det i flera månader. ( Till och med år om jag tänker efter noga. Men så noga behöver man ju inte tänka.)

 Plötsligt går Viola och köper ett 1500 bitars pussel. Varför? Jo hon gillade motivet och konstnären. Tanken på att 1500 bitar är ganska mycket för en nybörjare slår henne aldrig utan hon tänker: " Hur svårt kan det vara egentligen?"

I två dagar har Viola och hennes man Tomas suttit och sorterat bitar och stirrat sig blinda på pusslet.

Med tanke på Violas pusselvana och att Tomas inte har pusslat på flera år vet jag att de kommer att sitta väääääääldigt länge.

Jag har en viss förkärlek till siffror och att räkna ut saker på miniräknaren. Sedan om jag räknar rätt eller inte kan formlerna hör ju inte till saken. Huvudsaken är att jag har haft mitt roliga.

Enligt mina kalkyler med 12 pusselbitar om dagen kommer de att bli klara lagom till Februari.

Plötsligt börjar jag bli nyfiken på det här pusslet av målaren vad det nu var han hette. Och ja även liten pusselsugen. Det börjar klia i fingrarna.

 Med tanke på at vi inte bor i samma stad är det inte så enkelt att lägga pussel tillsammans, så jag kommer på den brillijanta idén att Viola skall lägga pusselbitarna i fina rader på en bricka och ta kort på dem och maila mig

Sagt och gjort. Det blev 3 stycken brickor med pusselbitar.

Denna kväll har jag ägnat mig åt att sitta framför datorn och titta på fotografier med pusselbitar och dirigerat via telefonen:

"Men om du tar den pusselbiten på första raden som ligger på 5:e platsen och parar ihop den med biten på sista raden 7:e platsen osv." eller: "Ja men du ser den där prickiga saken brevid den gula biten." osv.

Medan Viola har följt instruktionerna och pusslat ihop bitarna.

Plötsligt vaknar Tomas manliga ego till liv och han börjar möblera om bitarna hej vilt på den ena brickan.  Han tar ingen hänsyn till att Viola och jag sitter i telefonen och samarbetar. Nej då. Huvudsaken är att han får ihop någon bit som han kan skryta om.

Behöver jag säga att den brickan bara var att glömma?
 Tro det eller ej men vi fick ihop ca 8 bitar via telefonen.

Jag har gjort mycket i mitt liv men aldrig lagt pussel via dator och telefon.

Men varför inte. Förr i tiden skrev de ner schackdragen och skickade dem via brev.

När man bor på landet gäller det att vara uppfinnigsrik

Tack Viola för att du tog dig tid att fotografera pusselbitarna.