Måndag 3:e sept 2007

Usch ville inte upp ur sängen. När jag sträckte ut ena armen gjorde det jätteont.
 Men eftersom jag lovat grannen ( som vi kan kalla för Måns ) att följa med  till skatteverket och reda ut varför han måste betala tillbaka på skatten var jag tvungen att gå upp nu. ( Hade gärna legat kvar en timme)

När jag reste mig upp insåg jag att jag hade ont på flera ställen. Främst mellan skulderbladen, ryggen och fötterna. Att gå var ingen rolig histora.

Jag fattar inte varför jag fick träningsvärken idag måndag. Jag borde ju ha haft den igår söndag efter att ha simmat 1500 meter i lördags.

 Nå ja strunt samma. Nästa överraskning kom när jag skulle ta på mig mina fula beiga byxor. Visst fick  jag på mig dem, men att andas ha det gick ju inte så bra. Ve och fasa. Vad de satt åt runt magen.

Jag trodde faktiskt att man skulle gå ner och inte upp när man simmade. Vågen ser ut att visa mer och kläderna passar inte Men jag hoppas att det beror på att jag har fått massor av fina muskler som väger mycket.

Tack och lov så hittade jag ett par mjukisbyxor med gummiband i midjan.

Måns har haft en stroke eller hjärtinfarkt så han kan bara säga enstaka ord. Vi kommunicerar genom de fåtal ord han kan + med gester. Det är ungefär som när man leker charader eller pantomimer ( eller vad det nu heter.)

  Spiraltrapporna upp till skatteverket var inte att leka med. Efter 2 trappor inser jag att mina nyförvärvade lårmuskler bestämmer sig för att strejka. Vaddå strejk varför nu? jag måste ju upp. Förtvivlat tittar jag upp på den sista trappan och önskar att jag kunde flyga. Lårmusklerna värker som bara den. Jag vet inte hur det gick till men upp kom vi tillslut. Måns tyckte också trapporna var jobbiga. Fast på ett konditionsmässigt sätt.

Väl inne på sktteverket visar det sig att anledningen till att Måns måste betala tillbaka skatt beror på att försäkringskassan har dragit för lite skatt. Så nu måste vi till försäkringskassan och  be dem dra mera skatt.

Japp ner för de roliga spiraltrapporna. Denna gång gjorde jag misstaget att titta ner mellan spjälorna i räcket. Ouha vad det vände sig i magen närjag såg ner. Det var bara till att fixera blicken och ta sig ner sakta men säkert. Jag har lite problem med balanssinnet. När jag ser rörliga föremål som tex bilar eller annat i pereferiseendet blir jag yr. Oftast får jag känslan att jag håller på att ramla åt vänster.  ( Det är konstigt nog alltid vänster sida jag vill tippa över till.) I det här fallet berodde det dels på spjälorna och ett enormt panorama fönster över taken.

Men gissa vad? Jag kom ner för trapporna :) Och vi fick även löst det med skatten på fk. Jag passade till och med att skaffa ett europeiskt sjukförsäkringskort.

Resten av dagen gick åt till att jämra mig och ligga på soffan och glo på TV.