När jag dammsög förut såg jag något svart som rusade över golvet. det var en lagom stor spindel. Den måste ha följt med morötterna och persiljan när jag var på kollinnilotten och skördade.
jag kände att det är ju ingen mening för den kommer bara att dö här inne så jag bestämde mig för att försöka få den i ett glas och bära ut den i det fria.
Spindlen sprang och jag efter. Tillslut hade jag fått in den i ett hörn. Spindeln kurade ihop sig och blev så lite att det var helt otroligt. man kunde nästan se spindelns rädsla. jag menar man kan ju se hur en hund tex kryper ihop och eventuellt sätter tassarna framför ögonen/huvudet. Men inte en spindel!!!!!!!!!!!!!!!!
Men jag lovar att det vra det jag såg. Och även en pytteliten spindel som kröp uppför skåpsväggen. Den var lätt att få i glaset. Den medelstora lyckades jag få i glaset tillslut efter att ha puttat på den lite grann med morotsblast.
När jag väl burit ner de 2 stackarna och lutade glaset mot rabatten sprang de ut jättefort och grävde ner sig 
Jag visste att spindlar var smarta och jag visste att de gäran dricker vatten om man kastar några droppar omkring sig. Men jag hade ingen aning eller tanke på att de kunde känna sig rädda eller att de kunde visa det på samma sätt som djur och människor.
Hm känns lite grann som en live visning av Daid Atteborghs natrufilmer
Nu är jag väl totalt knäppförklarad. Men jag vet vad jag såg. resten ligger i betraktarens ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar