Han såg så vilsen och förstörd ut igår. Precis som om "Vad gör jag här, hur hamnade jag här. Skall jag vara kvar här ta mig härifrån."
Jag frågade honom om han trivdes och han svarade att det var för tidigt att säga.
Stackarn. Jag tror inte att han ville flytta hit egentligen utan det är hans barn som har övertalat honom. De har också skött det mesta med flytten och inredningen. Han verkar bara hänga med som en vante i en torktumlare.
Vi får hoppas att han och hans skällande hund trivs.
Alltså den där hunden den skällde varje gång jag öppnade dörren i början. Så gissa om jag hade kul med att öppna och stänga dörren.

Men sedan så slutade hunden med det så det var inte lika kul.
Förut så sa hunden ingenting tills jag låste dörren då gav den ett skall.
Senare skulle jag gå ut med soporna och hade ställt ifrån mig dem medan jag låste. Då skällde hunden samtidigt som dörren brevvid öppnades och granne no2 kom ut. Hjälp vad jag skrek i högan sky och utbrast "Både du och hunden samtidigt!" Det tog ett tag innan hon förstod vad jag menade.
ja ja hunden gav väl igen för att jag öppnade och stängde dörren för mycket i förrgår. Men herregud det är ju livet på landet här händer det inte så mycket. Så man får skapa av det lilla som finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar